Melissa Horn

Publicerat: 2012-04-17 Kl: 23:13:51 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent
att säga som det är

Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut


Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära
vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår


Jag försöker träffa andra
men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt
det är dags att lägga på
men att stanna känns så rätt


Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Pieces.

Publicerat: 2012-04-09 Kl: 20:40:59 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


How could I ever know we'd see this day
Never ever thought we'd be so far away, 
from eachother - that was never the plan and I don't want no other
You're the only one who could ever make me feel so good
It feels so wrong and you know I would forgive you..



God Jul!

Publicerat: 2011-12-24 Kl: 00:11:22 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


Hej :-)
Herregud, är det redan julafton? (om några minuter..) Vart tog tiden vägen. Slutar aldrig att förvånas över hur fort åren faktiskt går, men själv ser jag inte en dag äldre ut än 15 ;-) Haha. 

Jag har fortfarande ingen dator, så jag har ju det att skylla på när jag ska "be om ursäkt" för att jag aldrig uppdaterar.. Haha. Svårt att hitta på någonting att skriva om när det blir så lång tid mellan gångerna, man vet inte vad man ska ta med och inte. 

Idag har Haylan varit på dagis i ett par timmar, första gången på hela veckan faktiskt. I måndags fick hon ha mysdag med mig, vi var ute och åkte pulka med Sandra och Jasmine och bara myste på hela dagen. Pappa-dagar måndag-onsdag, och igår var vi med min mormor. Men hon har tjatat om dagis så jag tänkte att ett par timmar idag skulle vara uppskattat från hennes sida, vilket det också var. Då kunde jag passa på att uträtta lite viktiga saker under tiden och så. Sedan är hon ledig från dagis hela nästa vecka också. Bra med en paus ibland kan jag tänka mig. 

Sitter hemma hos Sandra nu och myser. Har haft den klassiska uppesittarkvällen framför skit Bingolotto, herregud. Man vinner ju ändå aldrig på sånt där, trams bara! Men mysigt. Haylee och Jasmine har lekt och ätit chips och dip. Nu sover de sedan ett par timmar som två små änglar. Sandra har också somnat, trött tjej det där. 

Vi sitter och ser på Sagan om ringen som visas på två olika kanaler. Snacka om oplanerat, så dumt att schemalägga det samtidigt. Jaja, inte mitt problem haha. 

Imorgon blir det en fartfylld dag. Underbar hoppas jag på, men stressigt som vanligt eftersom man aldrig (om man heter Emma) har någon som helst framförhållning eller planering. Sämst är jag! Men det ska nog gå. Vi firar hos min mormor på dagen, sedan en sväng till min moster och sedan spenderas kvällen förmodligen hos min faster Camilla! Blir trevligt. Haylee åker till sin pappa på kvällen, eftersom de firar egentligen den 25:e, så då firar de inte på dagen. Det är jättebra ändå på sätt och vis, så slipper vi turas om om vem som ska få fira jul med henne. På det sättet hinner hon med allting!
Haylee säger ordet "tomte" ungefär 40 gånger varje kvart. Hon är sååå fascinerad av denna jultomte och hon är så himla spänd på att träffa "honom" imorgon :-) Jag sätter min högra arm på att hon kommer att börja gråta, haha. Av förtvivlan, spänning, förvåning över att Tomten verkligen "finns" på riktigt osv. Men det ska bli roligt! Ser fram emot att fira med henne i år, förra året var hon ju lite liten för att förstå någonting. Men nu blir det härligt :-) Hoppas på en problemfri julafton bara! Vill ha en härlig jul fylld av värme, kärlek och glädje. Största glädjen är nog att få fira med min mamma igen. Har saknat ihjäl mig efter henne varje sån här familjehögtid i ett par år nu. Så det ska bli tokskönt, då slipper man sakna henne och slipper den ångesten över att hon egentligen borde vara med. Men men, inget sånt nu. 

Nu ska jag fortsätta se på filmen. Nu är klockan efter tolv, så GOD JUL på er fina läsare! Kul att se att ni hänger kvar trots att jag inte uppdaterar så ofta längre. Mitt nyårslöfte ska vara att börja uppdatera bättre efter att jag fått tillbaka min äääääälskade dator. Gud vad jag saknar den... Bebis acer! 

Hoppas ni får en underbar julafton. Kram på er


Mammas finaste bebistjej förra julafton :-) 
Herregud, fan vad tiden går.






Lala

Publicerat: 2011-10-12 Kl: 01:02:22 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


Om kärleken är en illusion så åt helvete med verkligheten.
- Elsa Gress


Love

Publicerat: 2011-09-21 Kl: 01:04:02 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


Losing love is like dying.
The only difference is, death ends.


Cp smsblogg

Publicerat: 2011-09-09 Kl: 11:24:58 | I kategori: Mina funderingar | 1 kommentarer


Hallå!?? What the fuck is going on liksom. Vart tar all text i mina smsinlägg vägen? Som att jag bara vill skicka in en bild, nej. Haha. Jag lägger ju bara till en bild som lite extra flavour. Nu är jag sur.

Är på skolan iallafall. Trött som f. Men det kan inte hjälpas, det är bara att kriga på. Snart har jag genomgång om Kalla Kriget på historian och jag inser att jag måste äta innan dess, annars kommer jag knappast palla. Det är så påfrestande med genomgångar, om man verkligen ska ta in allt som sägs. Tungt i huvudet efter ett tag...

Igår hade jag skola till 16.45, satt kvar till 17.00 och arbetade på en uppsats. Sedan åkte jag till Ljustadalen som vanligt på torsdagar. Mycket givande möte måste jag säga. Samtidigt som det är sjukt jobbigt och drar upp en massa minnen och händelser som man har förträngt till en annan dimension av hjärnan, så är det fruktansvärt nyttigt att göra det. För min egen skull.

Jaja. Nog om tråkigheter. Lämningen idag gick sisådär. Samma sak igår. Hon blir superledsen. Men jag tror att det bottnar i att det BARA är vikarier på hela jäkla avdelningen, förutom en enda fröken och hon har ju fullt upp med en nyinskolad liten bebis som nyss fyllt 1. Idag sa en av dem "Haylee hatar mig". Haha, nej då svarade jag. Det går ju över under dagen. Jag tror det har att göra med att hon inte är en morgonmänniska. Hon är bara allmänt förbannad på morgonkvisten. Vi hade världens trots-morgon imorse. Jobbigt att starta dagen med massa bråk och skrik :( För oss båda två.

Igår träffade jag även en kär gammal barndomsvän till mig. Min "bästis" under låg- och mellanstadietiden. Så kul att träffa dig Elin!! :)

Nu ska jag skriva klart min lilla uppsats om 1800-talet. Puss på er


Break of dawn

Publicerat: 2011-07-13 Kl: 11:53:29 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer




I don't wanna wake up lonely
I can't stand another night alone in my bed
Missing, hoping
At the break of dawn
I won't let go
Won't give up no

Think about home when you're far away
Think about me when I wake up and you're gone
At the break of dawn
Think about us when we said forever
Think about me and remember I'm alone
At the break of dawn
At the break of dawn

I keep dreaming you'll be with me
I believe that somewhere down the line you'll be mine
In the twilight
I feel your beating heart
I won't let go
Won't give up no

Think about home when you're far away
Think about me when I wake up and you're gone
At the break of dawn
Think about us when we said forever
Think about me and remember I'm alone
At the break of dawn
At the break of dawn

My hands were cold and dry
Your cheeks were red
We promised that we'd love forever
That's what we said
That's what we said

Think about home when you're far away
Think about me when I wake up and you're gone
At the break of dawn
Think about us when we said forever
Think about me and remember I'm alone
At the break of dawn
At the break of dawn
At the break of dawn



datum.

Publicerat: 2011-07-04 Kl: 02:34:37 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


6 juni för 8 år sedan. En dag som förändrade mitt liv.
Jag tror att jag faller...

Fem på morgonen

Publicerat: 2011-06-07 Kl: 05:41:46 | I kategori: Mina funderingar | 2 kommentarer


Jag kan fan inte sova. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG? Allting i mitt liv har vänt på två sekunder, det kan ju ha med det att göra kanske. Det är en stor omställning för mig men framför allt för Haylee. Älskade bebis unge. Du är så stark och tapper! Mamma saknar dig varje sekund du inte är med mig, ska du veta. Jag vill inget annat än att du ska ha det bra och må bra, få vara frisk och glad och ha en underbar barndom. Det är vad alla föräldrar vill sitt barn. 
 
Nu kommer detta bli ett långt, känslosamt och väldigt privat inlägg. Men det skiter jag i. Ibland måste man få skriva av sig lite :)

Och för att klargöra en sak och slippa alla femtusen kommentarer så är svaret - JA, jag och Daniel har separerat. Livet blir inte alltid som man tänkt sig, helt enkelt. Så nu kan vi släppa det. Har ni andra frågor så fråga gärna i kommentarsfältet. Jag svarar gärna.

Något har hänt inom mig på senaste tiden iallafall. Jag bokstavligen känner hur jag håller på att förvandlas som människa. Jag håller på att bryta dåliga mönster som jag har. Försöker iallafall, men det är inte helt lätt alla gånger. Det finns en person jag särskilt saknar i mitt liv och som jag saknar att prata med, men det är ett avslutat kapitel och det är ju faktiskt synd om jag ska vara helt ärlig. Förlåt om jag har sårat dig. Jag är uppriktigt ledsen för det. Men till dethär med förändringen. Jag håller på att bygga upp helt nya värderingar, tänker på ett sätt som jag inte har gjort på väldigt länge... Jag ser på saker helt annorlunda och är en mycket positivare och gladare människa idag än vad jag var för typ 2 månader sedan. Jag tänker annorlunda. Jag är ju en väldigt känslomässigt avtrubbad människa, det vet dom som känner mig. Det har mycket att göra med att jag blivit väldigt sviken och sårad i mina dagar. Och då menar jag inte i kärleksrelationer eller så. Jag har väldigt svårt att tänka mig att det faktiskt kan finnas människor som tycker om mig för den jag ÄR och inte den dom vill att jag ska vara. Jag har svårt att tänka mig att det finns personer som vill ställa upp och finnas där för mig utan att få någonting i utbyte. Jag släpper inte in någon i mitt innersta. Verkligen ingen alls. Jag har nog aldrig hittat någon som jag känt att jag kan anförtro mig åt, någon som jag kan berätta mina innersta tankar och känslor för utan att känna att den människan kommer att diskutera det med andra eller att människan faktiskt inte ens orkar lyssna egentligen. De har väl egna problem, varför lyssna på mina? Sen är det nog främst för att ingen förstår ändå. Varför ens då försöka förklara? Och för att alla ska tycka så jävulskt mycket hela tiden. En enda person i hela mitt liv har jag verkligen kunnat prata med. Men inte nu längre, det var många många år sedan...

Jag har brytit mig ur den bubblan som jag varit i. Jag förstår att jag kanske skadat människor i och med mitt sätt att vara. Jag VET att jag har gjort mååånga fel, (men vem har inte det?) och det ångrar jag faktiskt otroligt mycket. Jag har inte tänkt mig för riktigt när jag gjort eller sagt saker. Men det gör jag nu. Så fort jag säger något eller gör något så tänker jag först efter "ska jag verkligen säga såhär? kommer det att skapa problem? kommer någon att bli sårad eller arg?" osv. Ja, vilket jävla babbel men jag har bara tänkt så jävla mycket på senaste tiden. Verkligen rannsakat mig själv och min omgivning. Och det behövdes, kan jag säga. Framför allt att göra det med mig själv. Jag inser att jag faktiskt har mått otroligt dåligt i många år. När Haylee föddes så vaknade någonting inom mig. Hon är räddningen för mig och jag älskar henne till månen och tillbaka. Mammas vackraste prinsessa! Du är allt för mig. Jag vill kunna ge dig den barndom jag aldrig fick. Jag pratade med min mormor idag om att människor blir på olika sätt senare i livet beroende på hur de blivit behandlade som barn. Och det stämmer verkligen. Så du min vackra ängel ska bara få det bästa! Du förtjänar inget annat än det bästa. Du har en mamma som älskar dig mer än livet, en pappa som skulle göra allt för dig. Och många andra familjemedlemmar och släktingar som älskar dig. Du sprider sån kärlek och glädje omkring dig och det är otroligt :-)

Nu ska jag försöka sova i ett par timmar innan sessan vaknar. Hon ska åka till Västerås i ett par dagar med sin pappa för att fira att hennes yngsta faster tar studenten. Vissa tycker att jag är dum i huvudet som låter henne åka, men det är klart att hon måste få åka dit. Varför skulle jag säga nej till det bara för att jag och Daniel separerat? Det har jag ingen som helst rätt att göra. Jag kan inte vara egoistisk i en sådanhär sitaution och tänka på mig själv och hur mycket jag kommer att sakna henne. Det är bara i ett par dagar sedan är hon hemma hos mami igen och då ska vi mysa, bara hon och jag.

Nu ska jag och mitt trassliga känsloliv fundera vidare. Alla dessa tankar får fan inte plats i mitt huvud snart! Jag blir tokig. Jag har inte tänkt så här mycket som jag gjort de senaste veckorna på flera år. Det är såå otroligt påfrestande, men säkert väldigt välbehövligt för mig.

Ni som orkat läsa allt detta pladder, hur orkar ni? :P Haha. Jag skulle aldrig läsa såhär mycket text av någon annans babblande ;-) Nerds! Kram på er.


Svårt att sova

Publicerat: 2011-06-01 Kl: 03:12:45 | I kategori: Mina funderingar | 3 kommentarer


Klockan är nu snart 03.00 och jag sover inte än. Jag ligger i min stooora säng och kan fan inte somna! Det är tyst utan min lilla älsklings andetag och hennes eviga bökande i sömnen :( Mammas hjärta!!! När hon sovit hos sin pappa förut så har jag inte sovit hemma, men idag gör jag det och det känns förjävligt. Ska aldrig mer göra det...

Igår var jag med babyliten hela dagen, vi hade mysmorgon med disco och massa bus. Sedan vilade hon på balkongen och jag fixade iordning lite här hemma innan det var dags att åka och lämna henne hos sin pappa.. Sedan åkte jag hem igen och fixade lite, och sedan hade jag lite annat för mig på kvällen. Såg äntligen Paranormal Activity 2, och fy faaaaaaaaaaan vilken äcklig film!!! Har ni sett den? Den var ju så hemsk (för mig iaf) på grund av barnet som var med. I Haylees ålder liksom. Oh my god.. Men jag kunde sova på natten iaf, haha. Efter jag hade sett 1:an så var jag livrädd i flera veckor efteråt. Jag är så rädd för spöken/andar/demoner - you name it. Allt som man inte kan se är jag rädd för och tror på till 100%.

Annars då? Umgåtts med Sandra hela dagen, varit på Birsta för hon skulle köpa ett par jeans som inte ens fanns. Helt onödigt att åka hela vägen på den jobbigaste bussen ever. Men men... Sandras ord är lag ;) Sedan var vi hemma hos henne och myste lite. Gosetjejen min!

Imorgon får vi se vad som händer och sker. Jag ska kliva upp tidigt och uträtta lite saker, sedan så ska jag hämta min bebe och hem och mysa. Jag ska ta ledigt från dagis åt henne hade jag tänkt, hennes semester börjar egentligen vecka 25, men på grund av omständigheterna så känns det lämpligt att ta semester nu redan. Så jag ska prata med fröknarna om det imorgon hade jag tänkt. Det blir bäst så...

Ja. Vad ska jag skriva? Det är jobbigt att skriva blogg när man inte kan skriva precis vad man vill och vad man gör eller känner. Det blir så ytligt på något sätt när man bara kan skriva det som passar sig, det som man vill att andra ska kunna få ta del av. Jag funderar på att låsa bloggen igen. På grund av hur min situation ser ut idag, och då jag vet att folk ääääääääälskar såna situationer och älskar att skvallra och snacka skit :-)

Nej. Nu ska jag lägga mig och fundera lite. Jag vet inte riktigt vad jag har satt mig i för situation... :S Detta kan ju bara sluta på ett sätt - dåligt. Jag vet ju faktiskt det. Men det känns som att det är värt att ta den smällen. Faktiskt... Är jag dum i huvudet på riktigt eller?

Godnatt vänner!
(och icke vänner som också läser)


This thing I have with you
Is not a feeling
A sense it is more
Like a state of mind ♥


Dagis

Publicerat: 2011-03-07 Kl: 16:59:26 | I kategori: Mina funderingar | 1 kommentarer


Fick äntligen tag på dagis idag. Jag packade ner lillan i vagnen och så tog vi en långpromenad på 2 timmar i det underbara vädret. Stannade till så Haylee fick gå lite själv också, hon tycker att det är tokspännande att gå på snön :) Iallafall så somnade hon efter en stund, och då tänkte jag att jag får väl fortsätta gå tills hon vaknar så jag slipper väcka henne, så ringde jag Sundsvalls kommun och förklarade att det är en omöjlighet att få tag i enhetschefen för förskolan. Men då fixade hon det och jag fick prata med henne, efter en dryg månads försök. Hon ordnade numret till själva avdelningen och så ringde jag dit. 

Hon jag pratade med var jättetrevlig, när jag sa "Hej, mittt namn är Emma Strand och min dotter ska börja hos er den 21 mars", då sa hon "Ja, Haylee va? Jag känner igen det" (Hon uttalade Haylee ungefär såhär: Hajleeh, hajleh typ. precis som det står :P) Och så bestämde vi att vi ska komma och hälsa på imorgon runt 9.00, efter frukosten och innan lunchen. Det ska bli roligt! Spännande för lillan att träffa så mycket barn i sin egen ålder :) Då kan jag ställa alla miljoner frågor jag har och sånt, så det känns bra. Sedan ska vi till Frida för fotografering kl 15.30. 

Men, jag fick även reda på att det inte ens ligger där jag trodde att det låg. Det ligger ett dagis precis utanför där jag bor, ca 40 meter härifrån. Men Haylee kommer att gå i andra lokaler, det är samma förskola men inte samma lokaler, svårt att förklara. Det är fortfarande nära men en liten längre bit bort. Det är 1-2års avdelningar där bara, två stycken. Var förbi där på promenaden och tittade så jag visste vart vi skulle imorgon bitti. 

Nu ska jag laga middag och städa, hade tänkt städa på dagen men det blev aldrig av då vi ju gick ut istället. 

Kram på er





Måndag kväll och dagissnack

Publicerat: 2011-02-21 Kl: 23:14:11 | I kategori: Mina funderingar | 1 kommentarer


Hejsan.

Nu har jag lite tid över och sitter i soffan och tar det lilla lugna en stund :) Så då kan jag lika gärna skriva ett par rader här, tänkte jag. 

Idag har dagen spenderats tillsammans med min mamma. Ingen blev gladare än Haylee när hon kom in genom dörren :) Hon älskar mormor! Det är bra det. Därför känns det som att det är bra att träffas ganska ofta, så att hon inte glömmer bort henne liksom. När hon träffar någon som hon inte har sett på ett par månader så är det som att hon träffar någon okänd. 

Idag fick vi hem papper om att lilla fröken har blivit erbjuden dagisplats från och med 21 mars. Åh, det är bara om en månad det. Jag tackade givetvis ja, eftersom det är jag som har sökt platsen :P Lika bra att börja med inskolningen, om jag ska börja skolan så kan jag ändå behöva ha någonstans att ha henne dom dagar jag måste vara i skolan. Jag ska ju gå Flexlär, då är det inte så att man måste sitta i skolbänken 8-16 varje dag... Sedan kommer hon ha så roligt på dagis också, när hon väl har vant sig vid att vara där och vant sig vid alla barn och fröknar. 

Det jag känner att jag är orolig över, det kanske man inte får prata högt om men. Det är barn som slåss. Som kommer att slå min lilla tjej. Häromdagen när jag var med och hämtade min guddotter Jasmine på hennes dagis, var det en äldre pojke som slog henne i ansiktet flera gånger och puttade henne och höll på. Jag blev tokig, men sa självklart ingenting då det inte var min sak just då. Sedan kan man ju inte skälla på barnen heller. Men aa... Svårt det där. Och pedagogerna kan ju inte ha fullständig koll på barnen 24/7. Men hon kommer att gå på avdelningen Kanoten, det är en "1-2års avdelning" som det stog på pappret. Det fanns en till avdelning som var en småbarnsavdelning, 1-3 år. Så det är väl för dom minsta småttingarna detta 1-2 år.. :) Och det känns bra! Då är alla 1 åringar. Äh, jag har tuuusen funderingar och tankar kring allt som har med dagis att göra... ångestladdat är det för mig, jag VILL inte lämna ifrån mig henne. Jag är aldrig ifrån henne. Hon har haft barnvakt 3 gånger i sitt liv, samtliga gånger för att vi verkligen varit upptagna. När vi flyttat och så.. Annars följer hon oftast med mig överallt. Men jag vet att den känslan kommer att gå över, alla säger det till mig. Bara jag får se att hon trivs och har roligt och mår bra så kommer jag att slappna av.

Imorgon ska jag ringa till dagiset och fråga om vi kan få komma och hälsa på och titta hur det är där, innan hon ska skolas in :) Det finns bara ett dagis här där vi bor, så det fanns liksom inga alternativ. Men det är ett superbra dagis har jag hört.

Nu blev det en hel del snack om dagis här... Men det får ni stå ut med! Nu ska jag ta och göra några knop innan jag går och lägger mig. Godnatt på er

Haylees nya snygga Nike skor :) As små och söta! Haha


Mormor och barnbarn


Haylee skjutsar runt Learning Puppyn i barnvagnen

Har funderat på en sak...

Publicerat: 2011-02-13 Kl: 23:17:02 | I kategori: Mina funderingar | 2 kommentarer


Jag har tänkt på en sak ganska länge, som faktiskt facinerar mig ganska mycket. Det är nämligen hur man kan visualisera saker genom text, förstår ni hur jag menar då? Alltså t.ex. när någon skriver i en blogg eller på Facebook "Åh, nu ska jag bara mysa ner mig i soffan med en härlig kopp te och min gosiga filt och bara njuuuuta!", inte fan tycker jag att det är så speciellt att sitta i en soffa och dricka te? Men när någon skriver så så låter det så himla liksom... Fint på något sätt. Eller är det bara jag som är störd? Är det verkligen SÅ underbart att sitta och dricka te??? Visst är det gott, men inte sitter jag stilla och toknjuter av det. Eller när man badar. Jag älskar att bada, men när någon skriver att dom ska ta ett underbart härligt varmt bad så låter det så mycket mer än vad det är. Man ligger i ett badkar och svettas? Haha, äh det är nog bara jag som är koko.

Det finns ju en massa sånadär exempel som jag har tänkt på och irriterat mig på, men givetvis kommer jag inte på något just nu bara för att jag skriver om det. Men ni som förstår hur jag menar, håller ni med mig eller inte?

Svårt

Publicerat: 2011-02-10 Kl: 23:59:41 | I kategori: Mina funderingar | 2 kommentarer


Just nu mår jag inte så bra. Därför blir det inte så mycket skrivet här just nu. Det händer mycket som är jobbigt att handskas med, så humöret är inte det bästa och inte heller lusten att blogga. Det känns som en värdslig sak när verkligheten kommer ikapp en. Jag önskar att jag kunde göra något. Min älskade M. Var stark, som jag vet att du kan vara. Bortsett från Haylee är du den jag älskar mest i världen. Det gör mig så ont att känna din smärta. Kämpa, sluta aldrig att försöka. Ingenting är hopplöst och allt går att ordna, om man vill. Du är bäst, vackrast och underbar! Du är värd så mycket mer. Livet har så mycket vackert att erbjuda om man öppnar ögonen och fokuserar på det värdefulla i livet. När allt kommer omkring så är familjen det enda sanna man har här i världen. Allt som spelar roll är familjen.
Min familj - jag älskar er! Tack för att ni finns. 


Två månader gammal Haylee med sin mormor ♥


Jag, finaste Ante och mamma. 
Nacksta sommaren 06



Less på detta

Publicerat: 2011-01-22 Kl: 01:13:52 | I kategori: Mina funderingar | 2 kommentarer


Måste bara få ur mig en sak som stör mig, fast det blir komplicerat att "få ur sig" det när man inte kan skriva som det är rakt ut. Jag förstår mig inte på mig själv. En människa som har förstört så mycket i mitt liv, ändå förlåter jag den personen gång på gång. Sedan märker jag att denna människa inte slutar med det som var problemet i första hand, utan fortsätter att göra så mot både mig och en annan vän till personen, vilket jag har en massa "bevis" på.. Vad fan är problemet liksom? ÄR det verkligen så himla svårt att sluta med såna dumheter? Jag själv har lärt mig en läxa av allt som har hänt det senaste året, men tydligen har inte andra människor gjort det.. Jag tycker särskilt synd om en speciell person som litar på denna människa så otroligt, och personen i fråga bara bryter förtroendet gång på gång på gång... Man SKA inte lita på människor som inte är uppriktiga, det har ju visat sig. Så varför göra det?

Lite neggo varning på detta inlägg, men jag var bara tvungen att få ur mig det och hoppas att budskapet når fram till människor. Välj era vänner väl! Kram på er och godnatt

Svar på kommentar.

Publicerat: 2011-01-16 Kl: 23:03:52 | I kategori: Mina funderingar | 0 kommentarer


Svar till "MiraMaria":
Nej, jag vill absolut inte skriva om det här i bloggen. Jag föredrar att inte prata om det, då det är väldigt personligt och otroligt jobbigt för mig, och någonting som jag är oerhört ledsen och sörjer väldigt mycket över. Samma sak med "Det som har hänt", hade jag velat berätta vad det var som hade hänt så hade jag ju skrivit det istället :-)

Så otroligt vidrigt

Publicerat: 2010-09-03 Kl: 01:24:24 | I kategori: Mina funderingar | 5 kommentarer


Jag råkade hamna på en tråd på Familjeliv, om en tjej som ammade sin tvååring. Två år tycker jag är lite för länge att amma sitt barn. När barnet går, äter vanlig mat på heltid, pratar och allt sånt, tycker jag att man är för stor för att suga på mammas tutte! 1 år tycker jag är normalt, MAX. Då man slutar vara bebis, tycker jag att man ska sluta amma! Då kan man gott och väl dricka välling istället.

En person i tråden hade lagt in en youtube-länk, där en kvinna ammade sin 8åriga dotter. SÅ JÄVLA ÄCKLIGT SÅ JAG MÅSTE NOG SPY! Jag höll seriöst på att svimma. Åttaåringen drar fram tutten ur behån på mamman, och liksom böjer sig ner och suger tag i bröstet. Sen ligger hon där och snuttar, släpper bröstvårtan och pratar med mamman. Sedan springer hon runt och leker och allt. Fattar ni? 8 år, då går man i skolan. Ska man suga på sin mammas bröst då??? Det finns massa klipp på youtube. En kvinna som ammade sin 8åring, hamnade på sjukhus när hon fick sitt nästa barn. Då fick MORMORN till barnen amma 8åringen!!!! Jag dooooooooooog när dom sa det. Det var mormorn själv som berättade det. Fy fan. Okej om det vore så att barnet höll på att dö och verkligen BEHÖVDE det. Men en åtta åring, som bara är "beroende" av det. Mormorn har ju inte ens nån mjölk. Så vidrigt. Fy.

Det finns en miniserie på youtube som heter "Extraordinary breastfeeding" titta på den så får ni se! Jag tycker det är så äckligt, men kan inte sluta titta heller. Blir facinerad på nåt sätt. Förstår inte hur man kan vilja det som mamma. Vill man inte att barnen ska bli mer självständiga? Har de fortfarande blöja vid 8-11 års ålder också eller?

Alla de som förespråkar detta, säger att det är för närheten och tröst. Det är det ju också såklart. Men när man är så gammal så kan man få tröst på annat vis, tycker jag. Då får man väl förklara för barnet att tutten är slut, och att tutten bara är för små bebisar. Sedan försvinner mjölken, då får man nöja sig med att kramas och gosa på vanligt vis. Och dricka ur flaska eller mugg. Jag tror mest att det är mamman som vill fortsätta amma, för att känna sig bekräftad och behövd. Sen blir ju barnet såklart van vid det, och det blir protester om det ska sluta. Men när bestämmer de sig för att sluta då? Tänk om det kan fortsätta hur länge som helst?

En kvinna ammade sin 11 åring. Då ser man att han (en tjock, stoooooor kille) kommer och kastar sig i mammans famn, och sliter fram tutten. Jag tycker på något vis att det är värre med killar... Konstigt av mig kanske. Men när man är 11-12 år, har man inte börjat intressera sig för nakna tjejer, bröst, porrtidningar och sånt då? Vill man då suga på sin egen mammas bröst? alltså när man har börjat tycka att bröst är något sexuellt.. Nej, jag blir galen på detta. Måste sluta tänka på det.

Nu kommer säkert många bli upprörda, men menar inte att trampa på någons tår eller så. Det är bara vad jag tycker.
Och detta är min blogg!

Vad har ni för åsikter kring detta? Skulle ni kunna tänka er att amma ett så gammalt barn? Var går eran gräns? Vore roligt om ni ville svara!




Spola fram till när det har gått ungefär 3 minuter.. U-S-C-H


Tragiskt

Publicerat: 2010-09-01 Kl: 00:16:19 | I kategori: Mina funderingar | 1 kommentarer


Idag har varit en tragisk, sorglig och förjävlig dag. De flesta av er vet nog vad som hänt redan. Jag lider så fruktansvärt med min älskade vän och min älskade guddotter. Jag finns alltid här för er. Alltid alltid alltid.
Att livet kan vända på två sekunder, helt otroligt. Så fort det kan gå... Fy! Så nu ikväll har lillan fått vara med sin pappa medans jag har varit hos min vän. Det är helt ofattbart, jag har inte riktigt tagit in det än känner jag. Det känns helt overkligt...

RSS 2.0