Guuuuud vad roligt. Jag tänkte ta en liten kvällspromenad bort till Nacksta och träffa en kompis och sådär.. Sedan kom jag på att, hm, jag har nog inte med mig min hemmanyckel. Jag tog nog och lade den vid köksbordet när jag kom hem från jobbet för att jag var så otroligt less på livet. Allvarligt. Hur satans klantig får man bli? Hur kan man gå ut och ta en kvällspromenad utan att ha med sig hemmanyckeln!? Det är sjukt klantigt. Jag förstår ingenting.. Mormor har ju min extranyckel och hon bor ju bara här i huset bredvid Sandra. Men jag får inte tag i människan. Och eftersom jag inte har min nyckelknippa så har jag ju självklart inte hennes hemmanyckel heller. Roligt läge. Skickat sms och ringt men hon ligger ju självklart och sover, det är ju en gammal dam vi talar om här.

Så jag vet inte jag. Det är ju iallafall tur att familjen Johansson är som min andra familj precis som det alltid har varit i alla århundranden. Hehe. Så jag vet inte, kanske crashar Sandras rum tills första bussen går hem. Då är nog porten öppen iallafall. Tror ni inte det? Jag tror det jag.

Tur att Sandra is out of town och jag får låna hennes dator, annars hade det nog blivit tråkigt. Men jag vill hem till min underbara stökiga lägenhet. Vill bara städa hela placet känner jag. Ouff.

Imorgon blir det iallafall arbetsförmedlingen med mami, sedan börjar jag jobba kl 16 :-) ska väl bli skönt. Det är ju som det är men a girls gotta do what a girls gotta do, right!?

- Emma