Jag har läst i ett flertal bloggar de senaste dagarna angående att jobba under mammaledigheten, och om det är rätt eller inte. Min åsikt är att det finns väl inte direkt något rätt eller fel i detta. Man gör som man själv känner!

Jag personligen, skulle verkligen inte vilja byta bort all min underbara tid med Haylee mot att jobba. Aldrig i livet. Eller jo, jag kanske skulle kunna extrajobba någon timme här och där men absolut inte jobba "på riktigt" eller ens deltid. Tiden går aaaalldeles för fort för att jag skulle känna att jag har råd att missa den. Min tjej är redan 8 månader gammal, och ibland sitter jag och tänker varför jag inte har tagit tillvara bättre på spädbarns tiden. Även fast jag vet att jag har gjort det, jag har ju bara varit med henne under åtta månaders tid. Hon hade barnvakt första gången för ett par dagar sedan, och det var i 4 timmar medans vi flyttade i torsdags. Då var hon med min faster. Jag gillar verkligen inte att lämna bort henne.. Jag vill inte. Jag vill ha henne hos mig, jag vill finnas där för henne om hon behöver mig... (Självklart går det lika bra med Danne!)

Sova borta vill jag inte att hon ska göra förrän hon själv kan säga att hon vill det. Eller åtminstonde tills hon kan visa ifall hon vill hem. Att hon kan göra sig förstådd iallafall. Så att personen hon sover över hos kan ringa till mig och säga att något är på tok och att jag ska hämta henne om det behövs. Förstår ni hur jag menar då?? Och återigen, så menar jag INTE att jag tycker det är fel av någon att lämna bort sina barn. Men dethär gäller MIG personligen.. Så jag hoppas jag inte trampar på några tår :) För det är verkligen inte min mening!

Iallafall. Dethär med dagis också... Jag tycker att dagis är BRA! Det är bra för barnen att lära känna andra människor, att få kompisar och att utvecklas och lära sig från andra barn och vuxna. Men jag vill inte sätta Haylee på dagis innan hon är 2 år. Helst inte. Men det kommer jag att behöva göra, eftersom jag måste försörja mig :) Men då jag förmodligen börjar plugga till vintern eller våren, så har jag tänkt att plugga på distans. Då är jag hemma mestadels av tiden, och då behöver hon bara gå på dagis den tid som behövs. För precis som Madde skrev i sin blogg för ett tag sedan, så tror jag att ett så litet barn mår bäst av att vara mest med sina föräldrar! Men när hon blir i 2-3-4-5 års åldern, så kommer jag absolut vilja att hon ska vara mer på dagis.. För hennes egen skull. I den åldern har hon även utbyte av kompisar. Det har man inte på samma sätt som 1åring..

Nu ska jag avsluta. Och INGEN behöver ta åt sig av det jag har skrivit nu!! Det är verkligen inget illa menat mot nån. Bara så jag tycker och känner :) och dethär är min blogg! :) Kram